In English In French Auf Deutsch
leftcorner

Aktuell forskning om Selma Lagerlöf
och hennes författarskap

Här förtecknas nya böcker och forskningsartiklar, först på svenska därefter på danska, norska, engelska, tyska och franska. Listan bygger på uppgifter ur LIBRIS, Kungliga bibliotekets katalog. Om något verk saknas är vi tacksamma att få meddelande om det så vi kan få en mer komplett förteckning.

SVENSKA

  • Redovisning av projektet "Nya forskarnätverk kring Selma Lagerlöfs författarskap"
  • Bergenmar, Jenny, "Predika utan att predika. Allmänhetens religiösa läsningar av Selma Lagerlöfs författarskap" i Kyrkohistorisk årsskrift, 2012, s. 85–103.
  • Carlsson, Lena, Arbetarbostaden på Selma Lagerlöfs Mårbacka. Sunne: Mårbacka förlag, 2014.
  • Claesson Pipping, Git och Tom Olsson, Dyrkan och spektakel. Selma Lagerlöfs framträdanden i Sverige 1909 och Finland 1912. Södertörn: Carlsson, 2010 (Södertörn studies in history, 1653–2147:8).
  • Falun - Shanghai t/r. Selma Lagerlöfs systerson i kinesiska tullens tjänst [sammanställd av] Monica Hilding. Sunne: Mårbacka förlag, 2014.
  • Forslid, Torbjörn och Anders Ohlsson, Författaren som kändis. Malmö: Roos & Tegnér, 2011 (innehåller kapitlet ”Selma Lagerlöf som TV”, s. 139-169).
  • Grönkvist, Lars, Ett landskap, två landskap det går som en lek, men tjugofyra..." -brev berättar om Selma Lagerlöfs äventyr med Nils Holgersson. Sunne: Mårbacka förlag, 2013.
  • Heggestad, Eva, "Nils Holgerssons underbara resa över världen", i Svensk litteratur som världslitteratur, red. Johan Svedjedal. Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala universitet, 2012.
  • Hjalmarsson Engelke, Marie, Jag har en plats. Sophie Elkans liv genom brev till Selma Lagerlöf 1893-1900 . Göteborg: A-Script förlag, 2014.
  • Kära Selma! Litteraturpristagarnas tack. Förord Bengt Berg [redaktör Gun-Britt Karlsson]. Torsby: Heidrun i samarbete med Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris, 2013.
  • Lagerlöf, Selma, Körkarlen. Berättelse, Textkritisk utgåva med inledning av Maria Karlsson, textkritisk kommentar av Petra Söderlund (huvudredaktör) och ordförklaringar av Jenny Bergenmar. Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet, 2012.
  • Lagerroth, Ulla-Britta och Lisbeth Stenberg, Selma Lagerlöfs Teatersonetter [med kommentarer även av Ingeborg Nordin Hennel]. Lund: ellerströms 2014.
  • Lagerroth, Ulla-Britta, ”’Jag hade naturligtvis läst Rydbergs Bibelns lära om Kristus i min ungdom...´. Arvet från Rydberg lyft av Selma Lagerlöf”, i Bibelns lära om Kristus. Provokation och inspiration, red. Birthe Sjöberg och Jimmy Vulovic. Lund: Absalon 2012, s. 9–28 (Skrifter utgivna av Språk och litteraturcentrum i Lund).
  • Linder, Johan, Den lokala profilen: Person, plats och kulturarv, Stockholm: Stockholms universitet, 2015.
  • Littberger Caisou-Rousseau, Inger, Över alla gränser. Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf, Göteborg och Stockholm: Makadam, 2012.
  • Littberger Caisou-Rousseau, Inger, "Att en skapa en Karl till sitt beläte. Selma Lagerlöfs konstruktion av Karl-Artur Ekenstedt i Löwensköldsromanerna i Kvinnorna gör mannen. Maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500 till 2000, red. Kristina Fjelkestam, Helena Hill och David Tjeder. Göteborg och Stockholm: Makadam förlag, 2013.
  • Ljung Svensson, Ann-Sofi, Jordens dotter. Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturen. Göteborg och Stockholm: Makadam 2011.
  • Melberg, Arne, ”Litteratur i minne. Strindberg, Lagerlöf, Knausgård, Grimsrud”, i Liv, lust och litteratur. Festskrift till Lisbeth Larsson, red. Kristina Hermansson, Christian Lenemark och Cecilia Pettersson. Göteborg och Stockholm: Makadam, 2014.
  • Molloy, Gunilla, Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur 2011.
  • Murray, Carl-Adolf ochGry Schmelling, Selma Lagerlöfs papyrus. Norsborg: Recito, 2012.
  • Nilsson, Matts, Alma på Mårbacka. Selma Lagerlöfs husjungfru 1925-1931. Karlstad: Votum & Guller, 2014.
  • Nordlund, Anna, Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år. Åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga [Ny uppdat. uppl.] Stockholm: Publit, 2014.
  • Selma, Anna och Elise. Brevväxling mellan Selma Lagerlöf, Anna Oom och Elise Malmros åren 1886-1937. Del 1 1886-1913. Del 2 1914-1937, Redigerade och utgivna av Lena Carlsson 2009-2010. Landskrona: Litorina.
  • Sjöqvist, Torbjörn, ”Kära syster! – jag tyckes hafva otur i allt”. Om Johan Lagerlöf och hans syster Selma. Sunne: Mårbacka förlag 2010.
  • Spår och speglingar, red Maria Karlsson och Louise Vinge. Möklinta: Gidlunds, 2011 (Lagerlöfstudier 2011).

    Innehåll:

    • Torbjörn Sjöqvist, ”Johan Lagerlöf i Selma Lagerlöfs författarskap”.
    • Louise Vinge, ”Selma Lagerlöf och Esaias Tegnér”.
    • Jacob Frost Szpilman, ”Wilhelm Meisters Lehrjahre som forbillede og modbillede i En herrgårdssägen”.
    • Martin Ekman, ”Gustaf Ekman, en förebild till brukspatron Schagerström?”.
    • Gunilla Rising Hintz, ”Selma Lagerlöfs tyska översättare kring sekelskiftet 1900”.
    • Anna Smedberg Bondesson, Gösta Berlings saga som italiensk opera”.
    • Lena Carlsson, ”Anna Oom och Elise Malmros – Landskronaväninnorna”.
    • Maria Karlsson, ”Den verkliga publikens Selma Lagerlöf”.
    • Git Claesson Pipping och Tom Olsson, ”Selma Lagerlöf och den irriterade professorn”.
    • Henrik Wivel, ”Selma Lagerlöf og Danmark, Danmark og Selma Lagerlöf”.
    • Sara Granath, ”Föreställningar om fröken Lagerlöf själv”.
    • Torsten Rönnerstrand, ”Om Tomas Tranströmer och Nils Holgerssons underbara resa”.
    • Susanna Albrecht, ”Holgerssons – en omberättelse av P.C. Jersild”.
    • Marcus Willén, ”Selma Lagerlöf i Torgny Lindgrens prosa”.
    • Jesper Svenbro, ”Santo Bambino”.
    • Sofia Wijkmark, ”Trollen i Selma Lagerlöfs 'Bortbytingen'och John Ajvide Lindqvists 'Gräns'”.
    • Jenny Bergenmar, ”Selma Lagerlöf-arkivet och kulturarvet”.
  • Söderlund, Petra, Selma Lagerlöf & Co. Litteratursociologiska och textkritiska analyser. Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala universitet, 2010.
  • Wijkmark, Sofia,"’Jag borde väl ändå nu känna till Värmlandsnaturen?’ Selma Lagerlöf ur ett regionalt perspektiv”, i Hemmaplan. Den regionella litteraturens traditioner, tekniker och funktioner, red. Margaretha Ullström och Sofia Wijkmark. Karlstad: Karlstad University Press, 2012, s. 47-55.
  • Vinge, Louise, ”Samlade verk eller digitalt arkiv?”, i Esaias Tegnér. Texter och läsningar, red. Jerker Blomqvist. Lund: Tegnérsamfundet ; 2011s. 53–56.
  • Vinge, Louise, ”Selma Lagerlöf och Esaias Tegner”, i Esaias Tegnér. Texter och läsningar, red. Jerker Blomqvist. Lund: Tegnérsamfundet, 2011, s. 127–140.
  • Vinge, Louise, I Selmas sällskap. Möklinta: Gidlunds förlag 2013.

DANSKA

  • Nanna Drejer, Sjaelens spejl – Selma Lagerlöfs forfatterskab, [Them]: kahrius.dk 2011.
  • Nanna Drejer, Selma Lagerlöf - introduktion til en forfatter i verdensklasse, [Them]: kahrius.dk 2010.
  • Drejer, Nanna,Hjerteblod. Tre kvinders vej til nobelprisen. [Them]: kahrius.dk, 2014.

ENGELSKA

  • Bachmann, Anne, ”Souvenirs from the Selma Lagerlöf Silent Film Adaptations. How 'Beautiful' Book Editions and Prestige Cinema Collaborated in Swedish visual Culture around 1920”. Scandinavica, vol. 51, No 2, 2012, pp 184
  • Bergenmar, Jenny,”Selma Lagerlöf, Fredrika Bremer and women as nation builders”, in Women telling nations, ed. Amelia Sanz, Francesca Scott, Suzan van Dijk. Amsterdam; Rodopi, 2014.
  • Forsås-Scott, Helena, ”Selma Lagerlöf's 'Löwensköldska ringen'. Travel, transfer and the transformative significance of narration", in Northern Studies. Special edition in honour of Peter Graves / 42, The journal of the Scottish society for northern studies. 2011, pp. 55-67.
  • Forsås-Scott, Helena, Lisbeth Stenberg and Bjarne Thorup Thomsen, Re-Mapping Lagerlöf: Performance, Intermediality and European Transmissions. Lund: Nordic Academic Press.

    Innehåll:

    • Introduction: Bjarne Thorup Thomsen, "The volume and its parameters".
    • Helena Forsås-Scott, "Selma Lagerlöf in context".
    • Lisbeth Stenberg, "A star in a constellation. The international women’s movement as a context for reading the works of Selma Lagerlöf".

      Readers, performance, constructions:
    • Jenny Bergenmar & Maria Karlsson, "The reader in history and letters to the author. The case of Selma Lagerlöf and her audience".
    • Anna Bohlin, Mårbacka, "Larders, cow-houses, and other spiritual matters".
    • Git Claesson Pipping and Tom Olsson, "In the eyes of the beholder, Du coté de chez Selma Lagerlöf".

      Intermediality and film:
    • Anna Nordlund, "Selma Lagerlöf in the golden age of Swedish silent cinema".
    • Christopher Oscarson, "Jerusalem, Sons of Ingmar, and the transparent thickness
of the cinematic view".
    • Helena Forsås-Scott, "‘Nothing about art is innocent’, Reading Edelfelt and Stiller".
    • Tytti Soila, "The Phantom Carriage and the concept of melodrama".
    • Astrid Surmatz, "Nils Holgersson and a Japanese animated series".

      (Trans)national narratives and european transmissions:
    • Bjarne Thorup Thomsen, "Text and transnational terrain, 1888–1918".
    • Elettra Carbone and Kristina Sjögren, "The many facets of a diamond. Space, change and identity in Selma Lagerlöf ’s
The Miracles of Antichrist".
    • Ebba Witt-Brattström, "Gender, war, and canon. Selma Lagerlöf and Sara Wacklin".

    • Sofia Wijkmark , "Violence and the uncanny in Selma Lagerlöf ’s
‘Gammal fäbodsägen’".
    • Dagmar Hartlová, "Selma Lagerlöf ’s story in Czech".
    • Roald van Elswijk, "Nils in the Netherlands. Selma Lagerlöf in Dutch and Frisian, 1911–1921".
    • Charlotte Berry, "Journeys into English.An overview of the English-language versions of Nils Holgersson
and anglophone academic discourse".
    • Björn Sundmark, "‘Dear Selma’—‘Dear Velma’, Velma Swanston Howard’s letters to Selma Lagerlöf".
    • Jennifer Watson, "Selma Lagerlöf in Nazi Germany. Not banned, not forgotten, Lord Arne’s Silver as a Nazi Frontbuch".
  • Nordlund, Anna, ”Restoring the strident female voice. Selma Lagerlöf and the women's anti-war movement”, in Scandinavia in the First World War. Studies in the war experience of the Northern neutrals, ed. Claes Ahlund. Lund: Nordic Academic Press, 2012. pp. 157-176.
  • Smedberg Bondesson, Anna, ”Italy seen from Sweden and Sweden seen from Italy. Selma Lagerlöf’s Sicilian novel and Italian translations”. Scandinavian Studies 2011 (83):2, pp. 233–246.
  • Thorup Thomsen, Bjarne, ”Comparative considerations. Lagerlöf, Andersen and the British perspective. In Northern Studies. Special edition in honour of Peter Graves / 42 The journal of the Scottish society for northern studies. - cop. 2011. ; pp. 41-54.
  • Thorup-Thomsen, Bjarne, ”Text, Traffic and Transnational Thought. Perspectives on Prose Publications by Selma Lagerlöf in Periodicals and Anthologies, with Particular Reference to ’En emigrant’ (1914),’Lappland-Schonen’ (1917) and the First World War Period. Scandinavica, vol. 51, No 2, 2012, pp 208.

FRANSKA

  • Andersson, Kajsa, "Selma Lagerlöf en France", i Le Nord à la lumière du Sud. Mélanges offerts à Jean-François Battail. Textes réunis par Sylvain Briens & Martin Kylhammar. Strasbourg: Départements d'études néerlandaises et scandinaves, 2013, pp. 161-175.

NORSKA

  • Renberg, Tore,På fest hos litteraturen. Balzac, Lagerlöf, Laxness. Tre foredrag. Oslo: Oktober, 2012.

TYSKA

  • Born, Eleonore, Graugansgesang über Schweden. Auf den Spuren des Nils Holgersson. Ein Jahrhundert danach. neue ausg. Aachen: Mainz, G., 2014.
  • Inger Littberger Caisou-Rousseau, "Geschlechterverhältnisse und Pfarrberuf im Wandel: Irritationen, Analysen und Forschungsperspektiven", in Praktische Theologie heute 128, Simone Mantei, Regina Sommer & Ulrike Wagner-Rau (Hrsg.). Stuttgart: Verlag W. Kohlhammer, 2013.
  • Nyström, Esbjörn, "’Frit(h)iofs saga’ ein schwedisches Nationalepos zwischen Esaias Tegnér und Selma Lagerlöf”, in Nationalepen zwischen Fakten und Fiktionen. Beiträge zum komparatistischen Symposium, 6. bis 8. Mai 2010 Tartu. – 2011, pp. 169-190.
  • Thoma, Barbara,Selma Lagerlöf [von Wildgänsen und wilden Kavalieren]. Zürich: Römerhof Verlag, 2013.
  • Wolandt, Holger, Selma Lagerlöf. Värmland und die Welt. Eine Biografie. Stuttgart: Urachhaus, 2015.
"Men det är så, fastän denna stackars vandrerska inte visste det, att själen är den evige hungraren. Av flärd och lek kan han inte leva. Får han inte annan näring, ska han som ett vilt djur sönderslita först andra och till sist sig själv.
Detta är sagans mening."
Ur Gösta Berlings saga
Senast uppdaterad 2016-03-04